En jämförande analys av populationer i Europa, USA och Östasien baserad på NEO-FFI-skalan. Denna studie bygger på det banbrytande arbetet av Costa och McCrae (1985), som publicerade NEO Personality Inventory (NEO-PI), följt av NEO-FFI (Costa & McCrae, 1989). Saucier (1998) utvecklade 13 delskalor för NEO-FFI, vilka visade hög alfa-tillförlitlighet. Syftet med denna studie är att analysera de psykometriska egenskaperna hos de fem stora personlighetsdrag i östasiatiska och västerländska urval, i syfte att utforska de kulturella sammanhang i öst och väst där urvalen är belägna. Med tanke på längden på NEO-PI-R (240 frågor), vilket har visat sig leda till otillförlitlig urvalsnoggrannhet (Jones, 2019), använde denna studie NEO-FFI-skalan, som slumpmässigt inkluderar frågor med ”inkonsekventa svar”.
1. Ämnen och metoder
1.1. Ämnen
Totalt ingick 1 812 deltagare i studien, varav 1 607 besvarade enkätdelen av studien. Jämförelsegruppen för den primära skalan bestod av den europeiska och amerikanska grupp A, medan jämförelsegruppen för delskalorna bestod av den europeiska och amerikanska grupp B. Se tabell 1 för ytterligare information.
1.2 Metod
I den här studien användes NEO-FFI-skalan för att utvärdera deltagarna. Dessutom infördes ett slumpmässigt urval av tio påståenden i F-skalan för att undersöka om deltagarna svarade godtyckligt. Detta tillvägagångssätt valdes för att öka tillförlitligheten hos de giltiga frågeformulären.
2 resultat
Det visade sig att könsfördelningen och utbildningsnivån i urvalsgrupperna var likartade; därför tar följande analys inte hänsyn till några väsentliga skillnader i deltagarnas förståelse av skalan.
2.1 Jämförelse av de viktigaste skalorna
Som framgår av tabell 2 framträder en tydlig skillnad i medelvärden och standardavvikelser mellan de europeiska och amerikanska urvalen å ena sidan och de östasiatiska urvalen å andra sidan på de primära skalorna.
2.2 Jämförelse av de viktigaste skalaerna mellan män och kvinnor i Östasien
Medelvärdena och standardavvikelserna på huvudskalorna för urvalen av män och kvinnor från Östasien redovisas i tabell 3.
2.3 Jämförelse av poäng på delskalor
Som framgår av tabell 4 framträder en tydlig skillnad i medelvärden och standardavvikelser för delskalorna mellan de europeiska och amerikanska urvalen å ena sidan och det östasiatiska urvalet å andra sidan.
3. Slutsatser/Diskussion
Uppgifterna visar att det finns betydande skillnader i mätresultaten på grund av skillnader i sociala värderingar och sociala miljöer mellan befolkningarna i Östasien och västvärlden.
3.1 Primära skalor
3.1.1 Neuroticism
Skalan för neuroticism ger en indikation på en persons emotionella stabilitet. De som får höga poäng på skalan tenderar att drabbas av ångest och depression, och deras känslomässiga svängningar är mer uttalade.
En signifikant skillnad konstaterades mellan neuroticismvärdena hos det västerländska urvalet och det östasiatiska urvalet, med en måttlig effektstorlek (d = -0,428). Detta resultat tyder på att västerländska populationer i själva verket kan uppvisa större emotionell stabilitet, vilket därmed motsäger den allmänt vedertagna uppfattningen att ”östasiater är mer känslomässigt reserverade”. Även om denna skillnad har vissa praktiska konsekvenser är dess omfattning begränsad, och tolkningarna bör göras med försiktighet.
Följande faktorer kan vara relevanta i detta sammanhang:
(1) Kulturella faktorer
I västerländska kulturer uppmuntras människor att aktivt ge uttryck för sina känslor. I östasiatiska kulturer läggs däremot större vikt vid den allmänna harmonin.
I östasiatiska kulturer läggs tonvikten på kollektivt ansvar och samhällsnormer, medan individualism och självacceptans uppmuntras i västerländska kulturer.
(2) Social miljö
Samhällena i Östasien präglas för närvarande av hård konkurrens, vilket medför ett stort tryck på individerna när det gäller utbildning och karriärmöjligheter. I västvärlden lägger man däremot oftast större vikt vid individens känslor.
(3) Beteendemönster
Det har visat sig att östasiatiska kulturer tenderar att tillskriva orsaker till yttre faktorer, där stress tillskrivs sociala och miljömässiga faktorer. Däremot har man observerat att västerländska kulturer tenderar att tillskriva orsaker till inre faktorer, vilket kännetecknas av en betoning på personlig kontroll.
I östasiatiska kulturer uppmuntras människor att hålla tillbaka sina känslor, medan man i västerländska kulturer uppmuntras att ge uttryck för sina känslor när det behövs.
3.1.2 Extraversion
Begreppet ”extraversion” definieras som en personlighetsdrag som kännetecknar personer som är mycket sällskapliga, entusiastiska och aktiva i sin strävan efter stimulans.
En signifikant skillnad konstaterades i extraversionspoängen på skalan mellan det västerländska urvalet och det östasiatiska urvalet, med en stor effektstorlek (d = 2,593).
Följande faktorer kan vara relevanta i detta sammanhang:
(1) Sociokulturella faktorer
Västerländska kulturer tenderar att uppmuntra självuttryck, medan östasiatiska kulturer kännetecknas av en större återhållsamhet och en starkare hänsyn till andras åsikter.
(2) Social miljö
De sociala miljöerna i Östasien kännetecknas av en betoning på disciplin och respekt för traditionella värderingar. Däremot präglas västerländska samhällen av att man uppmuntrar till aktivt umgänge med andra och en tendens till självförtroende.
I Östasien kan en alltför utåtriktad läggning uppfattas som ett tecken på bristande självbehärskning, medan extroversion i västvärlden vanligtvis betraktas som en positiv personlighetsdrag.
(3) Beteendemönster
Det har visat sig att lägre grad av extraversion tyder på att en person har en tendens till introspektion snarare än till social interaktion. Detta kan påverka hur känslor uttrycks och personens förmåga att hantera stress.
3.1.3 Öppenhet
Skalan för öppenhet ger en indikation på en persons mottaglighet för nya upplevelser, abstrakt tänkande och konstnärlig uppskattning. De som uppnår högre poäng tenderar att visa en större benägenhet för utforskande och innovation.
Öppenhetsvärdena i de västerländska urvalen visade sig vara signifikant lägre än i de östasiatiska urvalen, med en betydande effektstorlek (d = -1,839). Detta resultat kan stå i strid med tidigare antaganden om kulturella skillnader i öppenhet.
Följande faktorer kan ha betydelse för detta fenomen:
(1) Kulturella faktorer
Även om västerländska samhällen är kända för att främja individualism och innovation, är det viktigt att notera att vissa sociala grupper kan uppvisa en lägre acceptans för nya idéer (särskilt i dagens alltmer konservativa samhällsklimat).
Under de senaste åren har Östasien genomgått snabba ekonomiska, tekniska och kulturella förändringar, vilket har lett till att östasiaterna har blivit mer öppensinnade och bättre anpassade till samhällets ständigt föränderliga krav.
(2) Utbildning och kognitiva stilar
Under de senaste åren har det östasiatiska utbildningssystemet genomgått en förändring mot en mer mångsidig och öppen inställning, vilket kan ha bidragit till högre poäng för öppenhet bland östasiater.
Även om västerländska kulturer i stort sett tenderar att främja öppenhet, är det viktigt att notera att vissa sociala grupper kan uppvisa en lägre grad av öppenhet till följd av olika miljöpåverkan, värderingar eller politiska ståndpunkter.
(3) Den sociala miljön är
Nya tekniker och affärsmodeller utvecklas ständigt i Östasien, vilket kan uppmuntra östasiater att anamma ett mer öppet tankesätt.
Karriärutvecklingsmodellernas inverkan på individers inställning till nya miljöer och idéer är ett ämne som har varit föremål för ett stort antal studier. Till exempel kan den nuvarande intensiva konkurrensen på arbetsmarknaden i Östasien göra att individer blir mer mottagliga för nya koncept, medan vissa traditionella branscher i västländerna kan lägga större vikt vid befintlig erfarenhet och etablerade tankesätt.
3.1.4 Vänlighet
Skalan för vänlighet ger en indikation på egenskaper som samarbetsvilja, empati, tillit och altruism. Personer som uppnår höga poäng på denna skala är mer benägna att främja social harmoni.
Resultaten visade att poängen för vänlighet i de europeiska och amerikanska urvalen var signifikant högre än i de östasiatiska urvalen, med en stor effektstorlek (d = 1,503).
Följande faktorer kan vara relevanta i detta sammanhang:
(1) kulturella faktorer
Det är välkänt att europeiska och amerikanska kulturer uppmuntrar individer att ta initiativ när det gäller att uttrycka sig och uppvisa ett positivt socialt beteende. Däremot tenderar östasiatiska kulturer att vara mer reserverade.
Man har kunnat konstatera att västerlänningar tenderar att uppträda vänligt och samarbetsvilligt i offentliga sammanhang. Däremot har man funnit att östasiater uppvisar ett relativt reserverat uppträdande.
(2) Social miljö
De sociala miljöerna i Östasien kännetecknas av en betoning på disciplin och traditionella värderingar, medan de sociala miljöerna i väst kan uppmuntra till ett mer aktivt socialt beteende.
I västerländska kulturer betraktas vänlighet ofta som en positiv personlighetsdrag. I östasiatiska kulturer kan däremot överdriven vänlighet uppfattas av omgivningen som brist på beslutsamhet.
(3) Beteendemönster
En högre grad av vänlighet kan tyda på att en person har större benägenhet att uppvisa samarbetsvilligt beteende och uppträda vänligt i sociala sammanhang.
3.1.5 Samvetsgrannhet
Skalan för samvetsgrannhet speglar egenskaper som självdisciplin, ansvarskänsla och målinriktning. Personer som uppnår höga poäng på denna skala tenderar att lägga större vikt vid ordning och planering.
Det konstaterades en betydande skillnad i poängen för samvetsgrannhet mellan de två urvalen; det västerländska urvalet uppvisade högre poäng, med en betydande effektstorlek (d = 2,920).
Följande faktorer kan vara relevanta i detta sammanhang:
(1) Kulturella faktorer
Västerländska kulturer är kända för att främja individuell självständighet och lägga stor vikt vid personligt ansvar och egenansvar. Däremot tenderar östasiatiska kulturer att betona relativt flexibla mellanmänskliga relationer.
(2) Social miljö
Det har visat sig att den sociala miljön i västländerna lägger större vikt vid tidsplanering och målsättning, vilket främjar självmotivation (Jones, 2019). Däremot kan man konstatera att den sociala miljön i Östasien lägger större vikt vid anpassningsförmåga och kollektivt samarbete (Smith, 2021).
I västerländska kulturer betraktas samvetsgrannhet vanligtvis som en positiv personlighetsdrag. I östasiatiska kulturer kan däremot flexibilitet och anpassningsförmåga anses vara viktigare.
(3) Beteendemönster
Det har visat sig att högre rigiditet är ett tecken på att en person är mer benägen att sätta upp tydliga mål för sig själv och att upprätthålla en stark ansvarskänsla under utförandet av en uppgift.
Västerländska kulturer kan uppmuntra individer att upprätthålla en hög grad av självkontroll både när det gäller beteende och känslor, medan östasiatiska kulturer tenderar att uppmuntra individer att anpassa sitt beteende efter omgivningen.
3.2 Delskalor
I samband med den här studien är vi medvetna om att utrymmet är begränsat. Därför har vi beslutat att analysen ska inriktas på de två delskalor som uppvisar de mest signifikanta skillnaderna.
3.2.1 Självförebråelse
Underskalan ”Självförebråelse” visar i vilken utsträckning individer riktar självkritik mot sina egna misstag. De som får höga poäng tenderar att tillskriva problemen sina egna brister.
Resultaten för självkritik i det västerländska urvalet visade sig vara signifikant lägre än i det östasiatiska urvalet, med en stor effektstorlek (d = -2,161).
Följande faktorer kan vara relevanta i detta sammanhang:
(1) Kulturella faktorer
I östasiatiska kulturer läggs stor vikt vid socialt ansvar och gruppidentitet. Individer i dessa kulturer tenderar att lägga skulden på sig själva när de inte lever upp till samhällets förväntningar. I västerländska kulturer läggs däremot större vikt vid självacceptans och självständighet.
I östasiatiska kulturer uppmuntras självreflektion och ödmjukhet, vilket kan göra att människor är benägna att tillskriva misslyckanden sina egna brister. I västerländska kulturer däremot tenderar man att lägga tonvikten på personliga prestationer.
(2) Social miljö
Det sociala klimatet i Östasien präglas för närvarande av hård social konkurrens, där individerna har höga förväntningar på utbildning och karriärmöjligheter. I Europa och USA är toleransen för individuella prestationer inom dessa områden däremot större.
(3) Beteendemönster
Man har observerat att östasiater tenderar att tillämpa extern attribuering, vilket innebär att de tillskriver misslyckanden sitt eget ansvar. Däremot har det visat sig att européer och amerikaner har en benägenhet att tillämpa intern attribuering, där de tillskriver misslyckanden yttre eller objektiva faktorer.
Det har visat sig att östasiatiska kulturer uppmuntrar till att undertrycka känslor, medan västerländska kulturer uppmuntrar till att uttrycka känslor och hantera dem.
3.2.3 Prosocial inriktning
Begreppet ”prosocial orientering” definieras som en persons benägenhet att aktivt hjälpa andra, samarbeta och främja socialt välbefinnande. Detta innefattar altruistiskt beteende, empati och en känsla av socialt ansvar. Skalan för prosocial orientering är ett verktyg som utformats för att bedöma en persons prosociala tendenser.
En betydande skillnad kunde konstateras i resultaten från skalan för prosocial orientering, där västerlänningar uppvisade högre poäng jämfört med östasiater. Skillnaden var betydande och hade en stor effektstorlek (d = 0,635).
Följande faktorer kan ha betydelse för detta fenomen:
(1) Kulturella faktorer
I västerländska kulturer läggs stor vikt vid personligt ansvar och socialt engagemang. I östasiatiska kulturer, däremot, kan man i praktiken se ett större inflytande från sociala normer än från individuellt initiativ.
I västerländska kulturer läggs större vikt vid frivilligarbete, och människor deltar oftare i välgörenhets- och samhällsaktiviteter. I Östasien kan däremot prosocialt beteende vara mer utbrett inom familjen och i nära sociala kretsar.
(2) Social miljö
Den sociala miljön i västerländska samhällen främjar ett aktivt deltagande i samhällsnyttiga aktiviteter och erbjuder omfattande resurser för socialt stöd. I östasiatiska samhällen kan däremot prosocialt beteende i högre grad påverkas av sociala nätverk.
I västerländska samhällen läggs större vikt vid socialt ansvar och samhällsengagemang, medan man i östasiatiska samhällen lägger större vikt vid individens akademiska utveckling och karriärutveckling.
(3) Beteendemönster
Hos individer i västvärlden har man observerat en tendens till intern tillskrivning, där man ser hjälp till andra som en del av sina personliga värderingar. Däremot har man hos östasiater observerat en tendens till extern tillskrivning, där prosocialt beteende ses som ett socialt ansvar.
Exempel på NEO-FFI-rapport