Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) är idag ett av de mest använda psykometriska frågeformulären. År 1989 reviderade University of Minnesota MMPI och gav ut MMPI-2, som införde enhetliga T-poäng och nya normvärden. I oktober 2020 publicerade University of Minnesota Press Minnesota Multiphasic Personality Inventory-3 (MMPI-3). Till skillnad från MMPI-2 är MMPI-3 endast en revidering av MMPI-2-RF och ersätter inte helt MMPI-2, som fortfarande har ett betydande praktiskt värde. Samhällsvärden genomgår dock betydande förändringar över tid. MMPI-2 kräver att normdata fastställs för specifika populationer inom specifika sociokulturella sammanhang, och de ursprungliga normerna kanske inte längre återspeglar den nuvarande befolkningens psykologiska egenskaper och beteendemönster på ett korrekt sätt. Samtidigt skiljer sig moderna livsstilar kraftigt från dem i det förflutna, med förändringar i arbetsrelaterad stress, sociala mönster och familjestrukturer – vilka alla direkt påverkar människors psykologiska tillstånd och beteendemässiga manifestationer. En revidering av normerna kommer att göra det möjligt för bedömningsverktyget att anpassa sig mer effektivt till dessa värdeförskjutningar och förändringar i den sociala miljön. Detta kommer att säkerställa noggrannheten och validiteten hos bedömningsresultaten och möjliggöra en mer precis utvärdering av individers psykiska hälsotillstånd inom det aktuella sociala sammanhanget.
1. Ämnen och metoder
1.1 Ämnen
Totalt deltog 5 358 personer i studien, vilket resulterade i 3 066 giltiga enkäter. Deltagarnas genomsnittsålder var 26,3 år, varav 40,97 % var män och 59,03 % kvinnor. Se tabell 1 för mer detaljerad information.
1.2 Metoder
I denna studie användes det standardiserade MMPI-2 som utvärderingsverktyg.
2. Resultat och analys.
2.1 East Asian Norms-R-versionen (jämförande version).
I denna studie fastställdes MMPI-2 East Asian Norms-R Version (jämförande version) direkt utifrån råpoängen från det aktuella urvalet av deltagare, och jämfördes med de ursprungliga amerikanska normerna. Skalaerna Hs, Pd, Pt, Sc och Ma justerades med hjälp av K-korrigering med ett positivt kriterium på en T-poäng på minst 60. Alla skalor i R-utgåvan poängsätts med hjälp av konsistenta T-poäng, medan inte alla skalor i den amerikanska normen använder konsistenta T-poäng (skalorna Mf och Si använder linjära T-poäng). ”MMPI-2-Koss-Butcher Key Items” och ”MMPI-2-Lachar-Wrobel Key Items” i den östasiatiska normen – R-utgåvan – använder också konsistenta T-poäng (de amerikanska normerna innehåller inte T-poängstandarder för dessa två underskalor). En övergripande jämförelse av T-poängstandarder genomfördes för varje MMPI-2-underskala mellan de två normerna. På grund av begränsningar i datamaterialet kunde analysen inte delas upp i undergrupper såsom ålder eller utbildning. Data indikerar att de statistiska egenskaperna hos East Asian Norms-R-versionen av MMPI-2 överensstämmer med de i de amerikanska normerna; eventuella skillnader är helt enkelt normala manifestationer av skillnader i deltagarnas sociala värderingar och miljöer.
2.1.1 Kliniska skalor
Skillnaderna i T-värdena för överensstämmelse mellan de kliniska skalorna i East Asian Norms-R och de amerikanska normerna redovisas i tabellerna 2 och 3.
2.1.2 Skalor för giltighet
Skillnaderna i T-värdena för överensstämmelse mellan validitetsskalorna i de östasiatiska normerna-R och de amerikanska normerna redovisas i tabellerna 4 och 5.
2.1.3 Innehållsskalor
Skillnaderna i T-värden för konsistensen i innehållsskalan mellan den östasiatiska Norm-R-versionen och den amerikanska normen framgår av tabellerna 6 och 7.
2.1.4 Rekonstruerade kliniska skalor
Skillnaderna i T-värden för konsistensen i innehållsskalan mellan den östasiatiska Norm-R-versionen och den amerikanska normen framgår av tabellerna 8 och 9.
2.2 Jämförelse av gruppen med avvikelser
För gruppen med avvikande värden (män) visade både T-värdena enligt den östasiatiska normen (R) och den amerikanska normen (T) mycket signifikanta skillnader jämfört med det normala T-värdesnivån (T60). Eftersom båda versionerna använder konsistens-T-värden för poängsättning, skiljer sig T-värdena på viktiga skalor från de amerikanska T-värdena med högst en standardavvikelse när det östasiatiska T-värdet är 70 eller högre.
2.2.1 Kliniska skalor
Skillnaderna i medelvärde, standardavvikelse och T-värden för de kliniska skalorna mellan den östasiatiska normen och den amerikanska normen för gruppen med avvikande resultat framgår av tabell 10.
2.2.2 Rekonstruerade kliniska skalor
Skillnaderna i medelvärde, standardavvikelse och T-värden för de rekonstruerade kliniska skalorna mellan den östasiatiska normen och den amerikanska normen för gruppen med avvikande resultat framgår av tabell 11.
2.2.3 Viktiga frågor i MMPI-2
I den östasiatiska Norm-R-versionen används konsistens-T-värden för ”MMPI-2-Koss-Butcher Key Items” och ”MMPI-2-Lachar-Wrobel Key Items”; detta kräver dock ytterligare datavalidering, eftersom gränsvärdet för positiva resultat fortfarande är fastställt till T60.
De viktigaste punkterna i Koss-Butcher-skalan omfattar sex delskalor: Kb1 Akut ångest, Kb2 Depressiva tankar och självmordstankar, Kb3 Hotfull aggression, Kb4 Situationsbetingad stress till följd av alkoholmissbruk, Kb5 Förvirring och Kb6 Förföljelsevanföreställningar.
Lachar-Wrobel-skalan omfattar 11 delskalor: LW1 Ångest och spänning; LW2 Depression och oro; LW3 sömnstörningar; LW4 onormala övertygelser; LW5 onormalt tänkande och onormala upplevelser; LW7 antisociala attityder; LW8 familjekonflikter; LW9 ilskeproblem; LW10 sexuella bekymmer och avvikelser; samt LW11 somatiska symtom.
3. Diskussion
Uppgifterna visar att när man jämför versionen av Norms-R för Östasien med de amerikanska normerna är validiteten hos positiva screeningresultat för östasiatiska populationer mycket likartad. Skillnaderna speglar endast de faktiska uppgifterna, som beror på variationer i deltagarnas sociala värderingar och miljöer.
3.1 Diskussion om skillnader i viktiga skalor
3.1 Diskussion om skillnader i viktiga skalor
3.1.1 Viktkurvor (män)
Skillnaden i positiva T-värden för män i gruppen Hy(1) var -0,66, vilket tyder på att män i Östasien är mer uppmärksamma på sin egen hälsa, medan män i väst är mer upptagna av symtomens svårighetsgrad.
Skillnaden i positiva T-värden för män i gruppen Hy(3) var -0,51, vilket tyder på att män i östasiatiska kulturer uttrycker känslor mer indirekt och tenderar att visa psykisk ohälsa på ett indirekt sätt. I västerländska kulturer uppmuntras däremot direkt uttryck, vilket gör att män är mer benägna att ge uttryck för sina känslor direkt.
Den positiva T-poängsskillnaden för Mf(5) bland män är -0,41, vilket tyder på att traditionella könsroller betonas i östasiatiska kulturer, vilket leder till att män uppträder mer traditionellt på grund av sociala normer; däremot är västerländska kulturer mer mångfacetterade och accepterar manliga egenskaper i högre grad.
Den positiva T-poängsskillnaden för Sc(8) bland män är 0,37, vilket tyder på att män i östasiatiska kulturer tenderar att hålla sina psykiska besvär för sig själva och svara mer försiktigt i testet på grund av det stigma som omger sjukdom. I västerländska kulturer är man däremot mer öppen och stigmatiseringen är mindre, vilket gör att män uttrycker sig mer direkt.
Den positiva T-poängsskillnaden för Ma(0) hos män är -0,79. Till skillnad från västerländska kulturer uppvisar östasiatiska kulturer betydande skillnader när det gäller mäns känslouttryck. Östasiatiska kulturer är mer återhållsamma och hypomaniska symtom är mer uttalade under stress. Den amerikanska kulturen betonar individualitet och är mer tolerant mot hypomaniska symtom.
3.1.2 Viktkurvor (kvinnor)
Den positiva T-poängskillnaden för kvinnor på Hy(3)-skalan var -0,45. Detta tyder på att östasiatiska kvinnor är mer återhållsamma och har ett begränsat känslouttryck. De tenderar också att omvandla känslomässig stress till somatiska symtom. Däremot uttrycker västerländska kvinnor sig mer direkt, och deras poäng på skalan speglar deras verkliga känslomässiga tillstånd.
Den positiva T-poängsskillnaden för Mf(5) bland kvinnor var -0,60, vilket tyder på att östasiatiska kvinnor utsätts för starkare samhälleliga förväntningar på att vara ”goda hustrur och mödrar” och är ovilliga att visa egenskaper som avviker från traditionen, medan västerländska kvinnor är mer fria i sitt självuttryck.
Den positiva T-poängskillnaden för Sc(8)-skalan var 0,82, vilket tyder på att den östasiatiska kulturen lägger stor vikt vid kollektiv harmoni och social bedömning. Östasiatiska kvinnor kan vara mer måna om andras åsikter, vilket gör det svårt för dem att visa på inre stress och underliggande psykisk ohälsa. Dessa problem kan dock komma till uttryck mer tydligt i specifika situationer på SC-skalan. Västerländsk kultur lägger större vikt vid personligt uttryck och självförverkligande, vilket innebär att västerländska kvinnor är mer benägna att uttrycka sin psykiska ohälsa direkt.
Den positiva T-poängsskillnaden för Si(0) bland kvinnor är 0,82, vilket tyder på att östasiatiska kvinnor tenderar att internalisera stress och hämmas av traditionella normer, medan västerländska kvinnor är mer öppna när det gäller att uttrycka sina känslor.
3.2 Praktisk validering
Den östasiatiska versionen av Norms-R (jämförande utgåva) måste fortfarande valideras vad gäller dess praktiska användbarhet och effektivitet inom kliniska, rättsmedicinska och arbetsmarknadsrelaterade urvalssammanhang. Dessutom behöver urvalets urskiljningsförmåga utökas ytterligare (t.ex. genom att inkludera olika delpopulationer). Det slutgiltiga målet är att uppnå en balans mellan normernas ”vetenskapliga stringens” och ”praktiska användbarhet”, så att de uppfyller psykometriska standarder samtidigt som de tillgodoser den östasiatiska befolkningens faktiska behov.
Exempel på en tolkningsrapport för MMPI-2